JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Reportage

REPORTAGE

REPORTAGE Om en fjärrstyrd robot verkligen vore helt fjärrstyrd, så skulle den inte fungera. Det skulle bli för mycket detaljer att tänka på för operatören. Den måste hålla balansen själv – även ”socialt” – och låta operatören fokusera på sina egentliga uppgifter. Elektroniktidningen talar med socialrobotforskaren Amy Loutfi.

REPORTAGE Om en robot framstår som en riktig person – fast bara nästan – upplevs den som en kuslig zombie. Hypotesen framlades på 70-talet, medan sociala robotar fortfarande bara var science fiction.

REPORTAGE En självkörande Tesla blir erbjuden plats att byta fil från en bil som närmar sig bakifrån. Teslan tvekar. Erbjudandet går ut och bilen tar fart för att köra om. Då ändrar sig Teslan plötsligt och skär fräckt in framför bilen.

REPORTAGE Tidningen Wired klagade i november på artighetsfraserna från chattbotar som Siri – de kommer i vägen för effektiv kommunikation. 

REPORTAGE Till vänster om dig på fotbollsläktaren surrar ett litet bi. Fast det är inget bi. Det är en drönare med kamera som direktsänder till någon som inte kunde gå på matchen. Önskar du att du hade en flugsmälla?

REPORTAGE Människors möten innehåller mycket mer än bara talade repliker. Hummanden, gester, blickar, pauser, tonlägen, betoningar, röststyrka – massor av små detaljer är betydelsefulla.

REPORTAGE Det svenska sociala robothuvudet Furhat används för att studera social interaktion. Inte bara den mellan robot och människa utan också den mellan människa och människa.

REPORTAGE Det svenska robothuvudet Furhat vill bli en pc för social robotik – ladda den med appar för att ge den olika personligheter.

I år öppnade världens första humanitära drönarkorridor i afrikanska Malawi, ett av världens minst utvecklade länder. Det svenska uppstartsföretaget Everdrone, specialiserat på att navigera drönare säkert utan hjälp av GPS, var inbjudet att i oktober testköra sin drönarprototyp inför nyhetsproducenten BBC.

För tre år sedan presenterade Ericsson ett forskningssamarbete med IBM. Tillsammans töjde de på gränsen för vad som är möjligt i utvecklingen av styrbara antenner för millimetervågsområdet. Nu arbetar Ericsson intensivt med att industrialisera forskningsresultatet för att lansera en 5G-basstation redan nästa år.

Hög integrationsgrad och strömsnålt är fokus för Ericsson i Lund. Här berättar Igor Tasevski, chef för radioenheten i Lund, om några beslut som tagits i utvecklingsarbetet av modulen som ska sitta i den 5G-basstation på 28 GHz som företaget lanserar nästa år.

ABB:s kollaborativa robot Yumi utvecklades med elektronikindustrin i åtanke men har trots det haft det trögt att få jobb i svenska ­elektronikfabriker. Den som ska ändra på det är Mattias Andersson på Mtek som med ABB:s goda minne håller på att dra igång ett ­produktionstekniskt centrum kring Yumi i Alfta.

Yumi har potential att göra Sverige till ett konkurrenskraftigt land för lokal produktion. Men då måste konstruktörerna förstå begränsningarna och möjligheterna samt att tillverkarna behöver skaffa sig både robotar och kunskap om dem.

Kvalitetsprodukter till överkomligt pris är nystartade Inspectis signum. Det Solna­baserade företaget utvecklar och tillverkar digitala mikroskop för manuell avsyning av framförallt elektronik.

I februari drog Växjöföretaget Micropower igång full produktion av batteriladdare för eltruckar där switchbryggan är bestyckad med kiselkarbidtransistorer. Idag ångrar företaget inte beslutet. Tvärtom lägger det in en högre växel i utvecklingsarbetet kring SiC.

I Västerås har Bombardier utvecklat en strömriktarfamilj som är en del av nästa generation elektriska drivsystem för allt från tunnelbana till höghastighetståg. I december ska en version med kiselkarbidkomponenter testas skarpt i Stockholms tunnelbana.

Tyresöföretaget Inmotion Technologies står redo att börja volymtillverka DC/DC-omvandlare baserade på MOSFET:ar i kiselkarbid för hybrid- och elbussar. När dessa byter plats med dagens omvandlare i kisel tar verkningsgraden ett rejält skutt upp, samtidigt blir lösningen mer kompakt. I en hybridbuss kan bytet spara flera hundra liter diesel per fordon och år.

 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)