Grundaren och upp­finnaren bakom Exopulse Mollii Suit, Fredrik Lundqvist, säger att han på många sätt är en ganska vanlig kiropraktor. Men att han har en benägenhet att bli uppslukad av ämnen.

Fredrik Lundqvist

– Jag har också ett bra minne och kan koppla ihop saker med varandra och se nya perspektiv. För att få fram nya lösningar räcker det att få fram nya lösningar att kombinera det som redan finns.

Samtidigt är han fullt medveten om att det inte hade blivit någon dräkt alls om han inte fått hjälp av annan expertis, inte minst tekniskt kunniga personer.

– Om man kunde ge alla duktiga kliniker som jobbar med sjuka människor en ingenjör skulle det komma ut många bra uppfinningar.

– Annat som kan vara avgörande är tajmingen. För mig var det de smarta telefonerna som kom 2007 och som möjliggjorde att vi kunde göra en styrenhet i ett litet format.

Vad det handlar om är en tajt kroppsdräkt i två delar, med 58 insydda elektroder som genom fyra AAA-batterier skickar svaga elektriska impulser till 40 muskler. Det elastiska tyget är av baddräktsmaterial och den svaga strömmen leds via resåren till elektroderna. För varje användare görs en individuell programmering av pulsbredden som skickar signaler till nervtrådarna. På fackspråk kallas det neuromodulering.

Användarna är till största delen personer som drabbats av en neurologisk skada eller sjukdom, exempelvis multipel skleros (MS), stroke eller cerebral pares (CP-skada). Enligt Neurologföreningen har en halv miljon människor en neurologisk diagnos, bara i Sverige. Vanliga behandlingar i dagsläget är olika läkemedel, men även botoxinjektioner och operationer förekommer.

Det som är gemensamt hos många med neurologiska skador är att hjärnan får problem att kommunicera med kroppens muskler samtidigt som reflexerna ökar. Rörelsemönstret försämras och musklerna blir spastiska.

– Det blir som en slags kramp eftersom det inte kommer någon signal från hjärnan att muskeln ska slappna av. Det i sig leder till att den spända muskeln blir kortare vilket till slut ofta ger ökad smärta, säger Fredrik Lundqvist.

Det kan vara en arm som fastnar i ett spänt läge, fingrar, tår eller ben som inte går att räta ut. För att bända ut en spänd kroppsdel behövs stor kraft som nästan kan liknas vid våld.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Men det finns metoder att häva ett kramptillstånd som är betydligt mildare och mer effektiva. Det upptäckte Fredrik i samband med att han behandlade den MS-sjuke patienten Jurek Romanski. Med tiden hade sjukdomen gjort att Jureks ben blivit mer och mer spända vilket gjorde det väldigt svårt att behandla honom.

– Samtidigt såg jag hur mycket han led. En dag provade jag att stryka honom under fotsulan samtidigt som jag böjde på hans tår. Plötsligt blev benet mjukare och böjdes automatiskt.

Vad Fredrik inte visste då var att fenomenet redan fanns som medicinsk term och kallas Marie Foix efter två franska forskare. Genom att böja tårna bakåt hade Fredrik utlöst en muskelreflex som gjorde att Jureks ben slappnade av och böjdes.

– Det var där allt började för mig och min resa med dräkten.

Fredrik började läsa på om neurologi och klura på en metod. Han fann att han genom att skicka väldigt svaga elektriska signaler via huden kunde stimulera och aktivera utvalda muskelgrupper. Samtidigt kunde han avaktivera andra muskelgrupper för att få dem att slappna av. På friska personer sker det automatiskt utan att vi tänker på det. Då skickar hjärnan ut signaler som gör att vi kan gå, springa, bära saker eller bara kunna sitta på en stol.

I början jobbade han med att fästa enskilda elektroder på kroppen, men fick snart idén att göra en hel dräkt där elektroderna redan fanns placerade på rätt ställen.

Han kontaktade vännen och H&M-designern Andreas Halldén och frågade om han kunde ta fram en prototyp med insydda elektroder.

– Det kunde han. Att få fram en hel dräkt, jacka och byxor, med insydda ledare och på så sätt kunna koppla hela kroppen var ett ”eureka moment”. Då förstod jag att jag hade något som skulle kunna bli riktigt stort.

Nästa steg var att hitta finansiering och 2009 medverkade Fredrik Lundqvist i tv-programmet Draknästet i SVT där han kammade hem en miljon kronor mot 20 procent av det då nybildade företaget Exoneural Network. Sen följde några år av hårt arbete, inte minst med tester för att få en CE-märkning på dräkten som godkänd medicinteknisk produkt.

Sedan dess har det ­medicinska direktivet MDR blivit mer omfattande och kraven på egen forskning och egna evidens­studier har ökat markant.

– Om vi hade kommit på dräkten idag hade vi varken haft råd eller tid att få den CE-märkt.

2013 kom dräkten ut på marknaden under namnet Mollii Suit – där för övrigt molli är latin och betyder mild och mjuk.

Några år senare träffade Fredrik affärsmannen Nicolas Lorén Abboud som 2018 kom in i bolaget som vd och styrelseordförande. Fredrik säger att det var med honom som den riktiga framgångseffekten kom.

– Jag kände i hjärtat att det var det bästa jag har gjort att få in Nicolas. För mig har det alltid handlat om att i första hand hjälpa människor som lider av sina sjukdomar och skador. Så var det även för Nicolas vars dotter har en CP-skada. Skillnaden är att Nicolas även är en duktig affärsman.

Därefter har det rullat på. Nicolas Lorén Abboud såg till att Mollii Suit kom ut i andra länder, bland annat i Australien där dräkten blev delfinansierad av den australiska staten. Globalt finns idag flera tusen användare. Men Fredrik påpekar att just ersättning är en viktig del eftersom användarna nästan alltid behöver ekonomiskt stöd.

– Neurologiska funktionshinder drabbar hela familjen, ibland ensamstående föräldrar. Det är människor som sällan har egna pengar att köpa ett hjälpmedel som kostar flera tiotals tusen kronor.

– I Sverige är det bara ett fåtal som fått den genom förskrivningar. Regionerna är inte så snabba där.

För knappt två år sedan såldes Exoneural Network till det tyska medicinteknikföretaget Otto­bock som har kontor över hela världen. Numera heter dräkten Exopulse Mollii Suit.

Frida Hurtig, utbildad fysioterapeut och Key Account Manager på ­Ottobocks nordiska marknad, säger att det finns ett stort intresse för dräkten. I Tyskland kom ett uppsving efter mässan, OT-world, i Leipzig i våras då Exopulse-dräkten var fokusprodukten.

Men i Sverige går det trögare vilket beror på att dräkten inte är förskrivningsbar. De senaste åren är det bara privatpersoner som lyckats få fram egna pengar som köpt den, säger hon.

Vad är anledningen till att regionerna inte vill göra den ersättningsbar?

Frida Hurtig

– Det främsta skälet till att dräkten inte förskrivs av regionerna är otillräcklig evidensmängd. Just därför är research ett stort fokusområde hos oss. Vi har flera studier som är i pipeline både inom och utanför Europa.

Hur många blir hjälpta av dräkten?

– Det svårt att uttala sig om, men jag skulle säga att de allra flesta får någon form av effekt av dräkten. Här finns en stor variation, från dem som verkligen får en mirakeleffekt och plötsligt kan börja gå utan hjälpmedel, till dem som får små effekter som att de kan vrida upp handen lite mer eller öppna den. Samtidigt kan just det vara skillnaden som gör att du faktiskt kan bära din egen tallrik.

Hon påpekar att det finns studier som Exoneural Network gjort tidigare som har tydliga resultat och bra P-värden, men att de är några år gamla och gjorda på en omognare produkt och metod.

– I de studierna som är igång nu har vi valt tester och patientgrupper som passar för produkten bättre. När de kommer tror jag att det kommer att lossna även här i Sverige.

För fördelarna med Exopulse Mollii-dräkten är många, menar Frida Hurtig. Framför allt att den kan lindra och lugna spasticiteten i musklerna eller aktivera försvagade muskler. Men också fungera som smärtlindring.

Ett annat stort plus är användarvänligheten. Dräkten består av en jacka och en byxa och den finns i de flesta storlekar – från barn till vuxen. Det har ingen betydelse om man är smal eller tjock, kort eller lång. Det enda som är viktigt är att dräkten ­sitter tajt så att elektroderna kommer åt rätt muskelgrupper.

– De 58 elektroderna är insydda på exakt rätt ställe. Du tar på dig byxan och jackan som vanligt och stänger med dragkedja. På magen sitter kontrolldosan som är förprogrammerad så du behöver bara sätta den på start. Stimuleringen tar en timme. Under den tiden kan du lägga dig i soffan eller pyssla lite hemma. Effekten kan sitta i cirka 48 timmar, andra behöver göra behandlingen varannan dag.

– Det är det som är så fantastiskt, att det är så enkelt.

Expopulse Mollii Suit

• Dräkt i två delar – jacka och byxor.
• Storlekar: Från barnstorlek till XL.Material: Nylon 82 procent.
• Spandex 18 procent. 58 insydda elektroder.
• En handenhet som drivs av 4 AAA-batterier.